Doris två hem

Det är alltid trevligt att befinna sig i Autignac under nationaldagsfirandet. I vår lilla by är det fest i tre dagar, med stor middag på Place Jules Ferry, musik, dans, bar- och matvagnar, tivoli med mera. Ungefär samma program varje år, förutom att "disco-mousse" saknades denna gång. Skumdisco, vansinnigt kul för de yngre - och för de äldre som tittar på. Hela byn är på fötter verkar det som, och det dricks, äts och glammas till långt in på natten. Det finns en livaktig och flitig festkommitté som arrangerar allt med bravur. Som om inte det var nog med festande anordnades i år Le grand Saint-Jean i Autignac helgen därpå. Vinfestivalen för Faugères som oftast går av stapeln just i byn Faugères. Hela begivenheten var nu "en tournée" till vår by. 14 lokala odlare av Faugères-vin ställde ut sina produkter och folk strömmade till för att provsmaka vin, dricka, äta, lyssna på bandet som spelade och umgås. Vi provsmakade detta vin som vi absolut ...

I våras blev det nytt ytskikt på väggarna i det ångermanländska kök- och matrummet. Vi målade det mesta, utom en tapetserad fondvägg. Det låter enkelt, och det var det väl också på sitt sätt. På ett annat sätt var det mycket svårt, nämligen att välja färg och tapet! Jag ville vara lite djärv med fondväggen och bestämt mig för svart. Det blev många, långa sökningar på nätet och bläddringar i tapetböcker. Till slut fann jag denna, Brunnsgatan från Duros Gammalsvenska kollektion, och saker och ting föll på plats. Lustigt nog var den gamla tapeten Dellen också från samma kollektion och tillverkare. Efter. Före. Den här tapeten skulle limmas på baksidan, det kändes lite ovant.  På senare år har vi bara tapetserat med non woven som limmas direkt på väggen. När det gällde väggfärgen så provmålade jag med 7-8 olika grå kulörer innan beslutet kunde tas: Jotuns kulör Ljus Antikgrå. Trots att det kostar lite med provburkar och färgprover var det värt varje krona. Jag b...

Nu är uthuset renoverat och klart, komplett med östervänd frukostveranda . Det återstår lite markplanering och tradgårdsfix, bara. Det lilla gistna bussgaraget är rivet . Ny förrådsdel är byggd. Allt trasigt bytt, allt som fortfarande funkar har vi behållit. Vad jag menar är att det virke som är riktigt och användbart blir orört, bara ruttna eller trasiga brädor och ribb har tagits bort. Detta innebär att allt inte ser likadant ut. Lite olika dimensioner, en del gammalt och sågat i bysågen snarare än i fabrik. Men nu när alltihop är rödmålat med Falu Rödfärg så syns det inte. Förresten gör det inget heller om det syns, tycker jag.  Uthuset kommer att stå här i många år till nu.  Några före- och efterbilder: Färdigt!

Inomhusklimatet, vad gör man åt det i ett gammalt oisolerat stenhus vid Medelhavet? Det har alltid funnits en ganska löst grundad tanke om att installera en luft-luft värmepump i Vita Ängeln för både värme och kyla. Det projektet är släppt. Jag vill inte göra ett så stort ingrepp i huset. Borra i metertjocka ytterväggar. Montera fula plastkanaler och rör i tak och väggar. Rumsindelningen är sådan att det blir många och långa rördragningar för att installationen ska bli vettig. Nej, vill inte ha det så! Vi fortsätter med elradiatorer under den kallare årstiden tillsvidare. Men den heta årstiden, vad gör man då? Jo, vi investerade i en mobil airconditioner. Åkte runt Beziérs med omnejd i mitten av juli månad, veckan efter en historisk värmebölja och försökte hitta en. Slut, slut, slut! Sista stoppet var vitvarubutiken Boulanger och se på tusan! De hade en enda apparat kvar, lagom storlek och prestanda. Den fick så klart följa med hem.  Det brölande vidundret. Nej, jag menar den...

Den ångermanländska trädgården med sina 2000 kvm ska enligt kartorna ligga i zon 4. Tro't om du vill! Det är blåsigt, nordanvinden har fritt spel mellan hus och uthus (jag har en plan för att förbättra den delen). Stora björkar skuggar och stjäl vatten. Det är nog bara på vissa skyddade delar av tomten som vi når ner till zon 4. Men håller man sig till tåliga perenner så blommar det bra. Blågull, Akleja, Stormhatt och Stjärnflocka funkar allra bäst. Och olika liljor. Idag har jag klippt ner min Flikbladiga Plymspirea. Den blommar alltid överdådigt, med tunga blomställningar som viker ner sig. Humlor och bin är rusiga av lycka. Väl klippt funkar den som en liten häck som avgränsar sittplatsen nedanför köksfönstret. Det går inte att ha någon vedartad buske här på grund av snöraset. Samma tanke med örtartad häck har jag framför frukostverandan. Det byggs på massor med snö även här. Det fick bli Jättedaggkåpa som jag älskar för dess limefärgad blommor. På bilden är de utb...

Jag har haft ett blogguppehåll. Ett mycket långt sådant. Men utan större åthävor tänkte jag återuppta skrivandet. Får väl se hur långt och vart det leder. Vi kom hem från Autignac för några dagar sedan. Där har vädret varit mycket varmt även om vi turligt nog lyckades pricka in vår vistelse mitt emellan två av de allra hetaste perioderna. Varmt klimat innebär ju många, långa härliga kvällar på terassen och några stycken dito på bycaféet Café Co. Mycket annat kul också, mer om det i senare inlägg. Denna sommar i Frankrike är den första på flera år utan hund. Pixi Puli slutade sina dagar den 13 juni, lugnt och stilla.  13 år, 3 månader och 11 dagar blev hon. Nu var vi inte piskade att kliva upp i ottan som vi alltid gjort om somrarna i Autignac för att komma ut på promenaden innan det blivit för varmt. Lite tudelade känslor där, erkännes! 29 Juni 2018 Men ur askan i elden: vi köpte cyklar. Sån flax vi hade när vi nämnde för goda vänner att vi skulle skaffa el-cyklar. De råka...

Vi är nyss hemkomna till vår ångermanländska skogsby efter en vecka i Autignac. Det kan konstateras att vi lyckades pricka in höstens regnvecka i Sydfrankrike. Det var fruktansvärda översvämningar i Aude, bara cirka 10 mil västerut. Många personer förolyckades och drunknade. Hos oss i Herault regnade och blåste det kraftigt, men mera skurvis. Det var dock tidvis så kraftiga skurar att det började droppa in vatten på vinden! Jag drog mig till minnes ett litet samtal med vår franske granne J i samband med att vi kom till byn och Vita Ängeln. Vår första åtgärd med huset var nämligen att låta göra en kontroll av yttertaket och montera nya hängrännor. J berättade då att det kunde blåsa mycket hårt ibland, så pass att tegelpannor ruckas ur läge. Jag tyckte det lät ganska otroligt, men han överdrev verkligen inte! Nu rättade C till ett par pannor via stege genom takfönstret. Det verkade funka. När solen skiner är det inget problem att hitta på roliga saker. Men vad gör man då när det...