Doris två hem

Jag önskar Er en God Jul och Gott Nytt År! Årets julbildstema handlar om små tomtar och granar. Nytt, retro och hemslöjd. Precis som i de flesta hem, skulle jag tro. Här hemma saknas dock barnalstren såsom tomtarna tillverkade av rött kräppapper lindat runt en toarulle och bomullsskägg. De är och har alltid varit portförbjudna hos Doris!

Vita Ängelns fönster är i mycket varierande stilar och åldrar. Från husets byggnadsår och fram till våra dagar. Jag skulle gissa att de två nyaste sattes in för 20-30 år sedan. Det får vara så. De som sitter där får stanna kvar. Jag tänker göra det bästa av situationen och så småningom måla om de brunbetsade bågarna till en ljusare kulör, brutet vitt skulle jag tro. Men det ligger långt ner i prioritet. Äldst! Kanske från husets byggnadsår. Finns i hallen där trappan från gatan kommer upp. Jag tycker det är så vackert med den svängda överdelen. Duktiga företaget Maisondedeux har renoverat fönstret jättefint.  Fönstren i kök och vardagsrum är de två nyaste i huset. Brunbetsade englasrutor är kanske inte så tjusiga.  Men de två är i alla fall i trä och de rejälaste och minst dragiga i hela huset. Näst nyast, i matrummet. Detta är målat brunt. Jag har satt på en mönstrad kontaktplast för att minska insynen.  Gränden är smal.. På våning två är alla fönster ga

Husets ögon, är det inte så fönstren brukar kallas? Det indikerar att det är något viktigt och framträdande man pratar om. Något som ska hanteras med eftertänksamhet och försiktighet. Att det inte alltid efterlevs har nog fler än jag noterat. Ganska brutala byten till fönster som absolut inte passar hustypen sker ofta både i Sverige och i Frankrike. Visst finns det en massa fördelar med nya fönster: energieffektivitet, lättare att hantera, ljuddämpande osv. Men varför väljer man enrutevarianten, när man äger ett gammalt hus med spröjsade fönster som original? Min personliga stilkänsla säger mig att det blir fel uttryck och funkar inte med en gammal byggnad. Vårt stackars lilla hus i den ångermanländska skogsbyn hade fått såna nya moderna rutor, troligen redan på 1970-talet. Huset blickade dystert och glosögt ut över nejden med sina perspektivfönster i helt fel storlek. Originalen hade varit högre, säkerligen spröjsade enkelglas med lösa innanfönster. Vi bytte ganska raskt ut des