Historisk och kulturell sightseeing.

Under juli månad i Languedoc tycker jag inte att det är så lockande att ge sig ut på några vidlyftiga strapatser i naturen eller i en stad. Det är för varmt. Men några kloster kan man ju alltid besöka. Det är ju jämförelsevis svalt att strosa runt i kyrkor och pelargångar. Denna sommar besökte vi tre olika ställen, vart och ett intressant och lärorikt på sitt sätt. Allihop ligger i vårt närområde, cirka en halv timmes bilresa på mindre vägar bara. Vi betalade fullt inträde på första stället. Då fick man en broschyr med rabatterade priser på en hel mängd sevärdheter. Bara att visa upp häftet när biljetten skulle köpas.

Abbaye de Valemagne.
Fantastiskt vackert och välrestaurerat. Här kunde man vandra omkring länge. Informativa skyltar vid varje rum. Det fanns guidning via mobilen också.






Château-Abbaye de Cassan
Ett slott som fungerat som bostad till en viktig herres älskarinna på 1700-talet. Det har även funnits ett kloster på platsen en gång i tiden. Det intressanta här tycker jag var de inredda interiörerna med apotek, kök, sovrum osv. Det gav en inblick i hur livet kunde te sig för både hög och låg. Restaureringsarbeten pågick, så vi fick inte se övervåningen, tyvärr.





Abbaye de Fontcaude
En fin liten kyrka fanns här, men annars var det mesta i ruiner. Fontcaude är en liten by och flera hus hade sin baksida mot klostrets innergård. Vardagsliv med historiska vingslag. Det fanns ett mindre museum med objekt man hittat i samband med olika utgrävningar i klosterområdet. Det var intressant.








Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jie-Keramik.

Bild
Dessa keramiktavlor måtte väl varenda kotte känna igen! Högst troligt är väl också att någon av Er, kära läsare, har en och annan i sin ägo. Jag ser dem mycket ofta alla fall, till exempel under mina hembesök i jobbet. De är inte så särskilt vackra, där de hänger. Men designen, motiven och färgsättningen gör att det inte går att ta miste: väggreliefer, 1970-tal, från det gamla ärevördiga företaget Jie-Keramik. De där borde jag enkelt kunna samla på mig för noll och intet, tänkte jag lite naivt. De kan ju inte ha något värde, fullständigt urmodiga som de är. Men så lätt var det inte. Och inte helt gratis heller, även om de flesta inte betingar några tresiffriga belopp precis. Tavlorna ovan har jag köpt under vinterns lopp. Jag har valt ut motiv med de djupaste relieferna. Varför? Tänk er dem i grupp, vitmålade, på en putsad, vitmålad och fransk vägg. Det kan nog bli riktigt bra!
Läs mer

Vägs ände.

Bild
Vi har tillbringat hösten i Vita Ängeln. Gjort utflykter. Levt vardagsliv. Småfixat i huset.  Nu tycker jag att Ängeln får klara sig i nuvarande skick ett tag. Det mesta är renoverat, det återstår mest bara löpande underhåll såsom fönstermålning (förutom garaget, men det är en annan historia). Inte mycket att skriva hem och berätta om. Renovering och målning av fönsterluckorna fortsätter såklart. Nu är det bara två par luckor kvar, men de är också de mest komplicerade att få i skick. En hel del snickeriarbete måste till. Ett lite större arbete vi äntligen tog itu med var altandörrarna. De fick sig en ordentlig genomgång med nytt virke istället för murket, reparation av kittfalser och ny färg. Det blev så bra och behövde verkligen göras.   Före och efter. September och oktober månader har varit torra och varma i Languedoc. Vi har gjort utflykter med plåtisen. Äntligen har jag fått se svarta tjurar, vita hästar och rosa flamingos. Var någonstans? Jo i Camargue! Vi hade några härliga daga
Läs mer

Husqvarna N:o 426

Bild
Hur skulle jag klara mig utan vedspisen? Den är verkligen en fantastisk tillgång här i vårt gamla hus. Strömavbrott, värme, matlagning och mys: allt klarar den! När vi köpte fastigheten fanns redan en så kallad smalspis här. En liten pytte med två kokplattor och låg verkningsgrad. Så kan man ju inte ha det när man bor i en gammal  kôrsbönning  ute på bonnvischan. Så den byttes raskt ut mot denna trotjänare, Husqvarna 426. Eftersom spisen är emaljerad och inte så snirklig är den troligen från 1930-talet. Vi har nyligen köpt en spisfläkt för att sprida värmen ut i de andra rummen. När den blir varm startar en liten elmotor som driver fläktbladen. Den fungerar utmärkt och jag kommer att avveckla takfläkt-hatobjektet snarast. Istället kommer min gamla PH 4 upp. Det blir mycket bättre! Jag lagar alltid mat på Husqvarnan, när den ändå är varm. Eller kokar kaffe. Ugnen är inte lätt att klura ut. Den blir superhet och värmen är ojämn så man måste alltid tänka på att vända på plåten i
Läs mer