Doris två hem

Nu är mina adventspyssel färdiga och redo att möta julen. Mycket pill och jobb men det är ju bara roligt. Det går åt mycket mer tyg än man anar för sån här tillverkning. Dukarna och bonaderna har stora enfärgade ytor, och det är ju själva mönstren med sina tomtar, grankvistar och andra juliga dekorationer man vill komma åt. Mycket nytta? Tveksamt! Mycket nöje? Absolut! Vimpelgirlangen med julmotiv pryder sin plats i uterummet.  Min fina julgransmatta. Jag har aldrig velat ha någon förut, men i år kom idé och inspiration. GOD JUL!

En liten och ganska suddig bild i ett inredningsmagasin gav mig en sån inspiration till ett roligt julpyssel. En julgransmatta i lapptäcksteknik. Sagt och gjort. Jag dök ner i min samling av gamla bonader och dukar med julmotiv och plockade ut sådant med ett litet hål eller en fläck som inte gått bort. Nästa steg var att göra likadant i svärmors linneskåp där jag hämtade hem några fynd. Ett och annat inköp på Erikshjälpen gav också ett par bidrag för bara någon tia. Här är nu hela högen: Pysslet består av att klippa ut rutor med julmönster och sätta samman dem till något nytt. Precis som jag gjorde med Twistsömsbonader för något år sedan. Det har jag visat i bloggen tidigare. Av tyget  som blir över ska jag göra en vimpelgirlang, det blir dekorativt i uterummet. Jag återkommer med bilder när allt är klart.

Trots att hösten har varit mild och fin känns det ändå härligt att advent äntligen kommit! Istället för att ideligen gå runt och ställa om alla timers till att starta allt tidigare (just nu tänds utebelysningen kl 14,30), kan jag snart ändra dem åt andra hållet istället. Man får glädjas åt det lilla. Jag bjuder på en liten adventsinstallation av material som jag samlat ute runt gården.

Jag har inte visat Vita Ängelns vardagsrum här i bloggen förut. Mest för att det inte alls är klart vad gäller inredningen, och inte heller uppfräschningen. Väggar och tak måste renoveras och fixas till. Jag vill ändå ge Er ett litet smakprov med några bilder. Det är inte någon stor yta, ungefär 12 kvm skulle jag tro. Jag tänkte att rummet ska fungera som mys-och läsrum. Mitt möblemang här är allt annat än franskt eller romantiskt och har inte heller något vilsamt färgschema. Nejdå. Här är det mycket orange och svart som gäller. Det där med att hålla enhetliga trådar i inredningar är inget för mig. Jag vinglar mest hit och dit och går mycket på känsla och sånt som jag tycker är kul och retsamt och egensinnigt. Två soffor får plats i rummet, och kanske någon förvaringsmöbel så småningom. Det roliga soffbordet med stenplattor i mitten är inköpt på Emmaus och jag har målat det svart. Det finns även ett riktigt praktiskt inbyggt skåp i den tjocka ytterväggen.

Slottet Grézan ligger bara några minuters bilväg från Autignac. Man kör in på en liten slingrig, smal och ganska dold avtagsväg från D909. Det ser ut som något ur sagans värld, eller kanske från en operett. Fantastiskt och lite overkligt, med andra ord. Men platsen har en lång historia ända från medeltiden, som ett gammalt korsriddarfäste bland annat. Idag ägs en del av slottet av svenskar som hyr ut semesterlägenheter: http://grezan.net. Det finns också en Cave. Den verksamheten drivs av en vinodlarfamilj från Autignac, http://www.chateau-grezan.fr. Vi har gjort ett trevligt besök där och fått smaka på sortimentet. Jag tycker mycket om vita viner och deras Chardonnay är jättegod.

Jag hittade den gamla mangelkorgen häromveckan i källarförrådet i stan. Den har varit sorgligt bortglömd i flera år. Jag har väl varit inne på att den ska kasseras, men inte riktigt haft hjärta att göra det. Nu ska den behållas, det är bestämt. Skurade den ren med såpvatten och mjuk borste. En ny tillvaro som förvaring till trädgårdsdynorna stundar. Vad användes förresten en mangelkorg till egentligen? Att bära sånt som ska manglas eller sånt som är manglat eller bara tvätt i största allmänhet. Bara en stilla undran...

Jag har haft en favoritbok om inredning och tyger sedan många år (20?). Den har givit mig så mycket inspiration och jag återvänder fortfarande till den då och då. Nu på senare år inser jag att alla bilderna med sina möbler,  tyger och fönster har en fransk ton och känsla. Jag har kanske haft en dröm om det franska längre än jag själv anar!  Inreda med tyger. Praktiska tips och idéer av Katrin Cargill.  Här är inspirationen till Vita Ängelns vardagsrumsgardin. Jag fick inte till det lika luftigt och romantiskt som på bilden, men har inte heller någon underbart vacker fransk fönsterdörr. Gästrumsgardinen. I boken är det insydda passpoalsnoddar som bildar ränderna, men jag använde några band som jag hade liggande.