Tja, lite ditt och datt. C ska få sin andra dos vaccin om cirka en vecka, tills dess håller vi oss på vår kant. Men därefter bär det minsann iväg! Resa till Autignac är bokad med nya fredagsdirektflyget Arlanda- Montpellier. PCR-test ska tas och franska regler om karantän och utegångsförbud ska följas. Men vi blir nog inte sysslolösa på hemmaplan. Det väntar städning av Vita Ängeln, målning av en och annan fönsterlucka, cykelturer och en hel del terrasshäng.
Som vanligt under våren häruppe i den mellersta/ norra delen av Sverige kom förändringen snabbt. I slutet av mars hade vi fortfarande stora snödrivor. Att de skulle smälta bort kändes oändligt avlägset. Två dagar senare, typ, blev det grönt och alla flyttfåglar anlände inom samma vecka. Det går alltid undan så här, bara att åka med!
 |
| 14 Mars |
 |
| 18 April |
 |
| 1 Juni. |
På trädgårdsfronten utkämpas det strider. I fjol fick vi Liljebaggar och jag hann inte med bekämpningen. De käkade upp allt i liljeväg! Jag som varit så stolt i alla år över att just de blommorna varit så fina! I år har det jagats baggar och jag tror det står 1 - 0 till mig i kampen. Tog ett par stycken igår, men inga alls under en hel vecka innan.
 |
Aha!! Jag ser dig minsann!!
|
Om nu skadedjursprojektet lyckades så gick det inte lika bra med Luktärts-d:o. Jag sådde 9 maj i söderläge, invid husväggen. Fiberduk och hemmasnickrat växthus. Blev det något? Intet, platt intet! Jag ska avveckla allt idag och plantera något annat när vi är hemma igen efter frankrikeresan.
Lite målning har jag hunnit med. Förstukvisten var i behov av en uppfräschning, flagnad och bleknad som den var. Lite färg, några timmars arbete och Språket i P1 och så var det avhjälpt.
Som avslutning på inlägget måste jag berätta om hur det kom sig att både C och jag formligen lättade från underlaget klockan halv fem härom morgonen. Vi sov i godan ro när ett ljudligt trumpetande hördes utanför sovrumsfönstret. Tranparet som brukar häcka nere vid tjärnen har misslyckats med sitt ägg i år. Enligt vår initierade granne blev det översvämmat. Transtackrarna hade valt en dålig boplats. Nu går de omkring på fälten här och ser sysslolösa ut. Så den här morgonen hade de beslutat sig för att strosa in på vår tomt, precis nedanför det öppna sovrumsfönstret. Där klev de runt och trumpetade under en timmes tid. Högt decibeltal på den sången, verkligen!
Om jag inte skrämde bort dem för att de störde? Ropade och bankade? Nej, absolut inte! Det var ju en fantastisk upplevelse att få se dem på bara 5 meters avstånd. De fick hållas.
Kommentarer
Skicka en kommentar