Inlägg

Visar inlägg från 2017

God Jul allesammans!

Bild
Tomten, bocken och Doris önskar alla en riktigt God Jul!

En liten frukostveranda.

Bild
Det gamla uthuset , som en gång i tiden faktiskt inrymt en mycket liten handelsbod, är under renovering. Fönstret är klart, fasaden på gång och kommer att bli så fin när allt är klart. Men det går ju inte att påbörja ett projekt utan att det dyker upp nya idéer under arbetets gång. Det blev en liten frukostveranda i bästa sydostläge. Placerad på samma ställe som byfolket satt på när de väntade på bussen förr i tiden. Jag ser fram emot att slå mig ner där med en kopp kaffe till våren. I en duosoffa företrädesvis. Och med en blomsterrabatt framför.  Grus som underlag till trädäcket. Den blivande rabatten är just nu täckt av markduk. Lärkträ inhandlas. Jag vill inte ha något annat. Det blir så vackert grått, och behöver inte behandlas med någon olja eller annat. Frukostveranda i vardande. Dörrarna ska också få sig en ordentlig genomgång till våren. Duosoffan, inspirationsbild. Både mysig och lite småtöntig på samma gång. En sån får det bli!

Advent.

Bild
En korg full med skatter från skogen blev till lite adventspyssel!

Jätteträdet - ett minne blott.

Bild
Det stod en Hägg på tomten. Den växte och växte. Till slut var den gigantisk, med flera grova stammar och en krona vars volym var större än huset. Den stackars rabarbern tynade bort i trädets skugga och blev senaste åren inte större än en blyertspenna. I praktbetonikarabatten syntes inte en enda Praktbetonika. Häggen måste bort, det stod klart. Tur att det finns goda vänner med stora maskiner som kan göra jobbet! Vi avverkade trädet i vintras, och häromdagen kom en annan god resurs med en stubbfräs som gjorde slarvsylta av stubben. Till våren blir det en jämn gräsyta som jag kan köra över med full fart på gräsklipparen.

Bloggar'n drömmer sig bort, del 2.

Bild
Planen i år, vilken inte fungerade något vidare, var att ta en tidig semester för att undslippa den värsta hettan i andra halvan av juli. Juni i Languedoc var varm! Vi hade ett par veckors värmebölja med eftermiddagstemperaturer på 35 grader, kanske lite mer nån dag. Hundpromenaderna bland vinfälten nedanför byn fick förläggas till tidig morgon. Men då var det härligt! Jag bjuder på några, ganska osorterade, minnen av mysigheter från i somras:  Restaurant Fleurs d'Olargues. En kopp espresso med fantastisk vy över byn.  Från Le Pont du Diable i Olargues. Restaurangen skymtar med sin terass.  Pixi tar ett svalkande dopp i floden Orb, mitt i Bedarieux.  Varför tar jag aldrig reda på vad det här är för växt? Den finns överallt. Ett jättehögt gräs, kanske. Gorge d'Heric. Vi vandrade och badade tillsammans med våra gäster. Det gör vi gärna om! För några veckor sedan körde vi här på Allée Paul Riquet i Beziers. Platanerna hade fått stickade fodral, alli

Bloggar'n drömmer sig bort, del 1.

Bild
Bloggen har tappat tempo, erkännes! Annat har krävt och fått prioritet. Bloggar'n själv har kanske saknat inspiration. Vi har nyligen kommit tillbaka till Ångermanland efter ett par veckors vistelse i La France. Firat jämn födelsedag tillsammans med gamla, goda vänner. Bästa födelsedagen! Trevliga, riktigt ljumma kvällar på terassen där grillen gått varm, och soliga sensommardagar. Fotona nedan är mina "drömma sig bort (eller hem)"-bilder. De är tagna i somras, i juni. L'ange Blanc-Vita Ängeln! Vad sägs om den fasaden, gott folk? Helt underbar i mina ögon i alla fall. Lite färg på fönsterluckorna bara, sedan är man hemma. Avenue de la Liberté, den mest trafikerade gatan i Autignac. Fast det syns inte här.... Det var en rejäl värmebölja i juni. Vi hade fullt schå med att hålla Blanquette de Limoux kall. Tropisk värme var det, kl 22 på terassen. Längtar!!

Projekt Luktärt - redovisning.

Bild
I kallaste februari månad fick jag en sådan längtan efter sommaren, blommor och väldoft. Så med stor entusiasm sjösatte jag  Projekt Luktärt . Ett 60-tal frön blötlades och såddes. Det var 2/3 flerfärgade blommor av lite olika sorter samt 1/3 blåa. Miljön var perfekt med 10 graders temperatur och extra växtbelysning. Cirka 75 % av mina frön grodde. De blåa var sämst, så jag skrev och klagade till fröföretaget som vänligt nog skickade mig 5 nya fröpåsar som ligger här hemma och skräpar nånstans, osådda. Nåväl. Plantorna började komma upp - åtminstone ungefär hälften av dem. Resten vissnade och dog av oförklarlig anledning. Juni månad kom. I full panik insåg jag att mina Luktärter, alla 16 stycken, måste i jorden bums! Vi skulle ju avresa mot Frankrike den 9:e. Blomstänglarna var 30-40 cm höga och mycket gängliga och ömtåliga. Några dagar innan avresan planterade jag ut dem, frostrisk eller inte. Svärfar B lovade att ge dem lite vatten, bussigt nog. Jag planterade mina Luktärte

Väder och Fläder.

Bild
Sitter här och kurar. 13,2 grader på termometern. Regn. Är det inte canicule som vi hade under mitten på juni i Autignac, så är det närmast novemberliknande grått och kallt i Ångermanland nu. Det där lilla ordet lagom existerar tydligen inte i år. 25 grader och sol, det vore väl lagom? I ren desperation har jag tänt en brasa i vedspisen. Vädret till trots blommar det enormt i trädgården denna sommar. Fläderbusken är riktigt praktfull. Men någon saft blir det inte. Det finns flaskor kvar i frysen sedan ifjol, eller kanske året dessförinnan. När i hela friden dricker man saft? Smaken på flädersaften är ju visserligen god, men det är väl inget man kan dricka "till vardags", ettersött och onyttigt som det är. Jag kommer inte heller på några högtidliga tillfällen då man skulle vilja ta sig ett glas med saft... när det finns vin! Visst kan man väl bjuda barnbarnen, men de är säkert lika glada att få brunfärgad läskeblask. Nej, här avnjuter vi fläderblommorna där de sitter k

Lite inredning.

Bild
Mina vitsprayade Jie-keramikplattor blev inte bra - först. Väl uppe på väggen i Vita Ängelns trappa var det helt fel vit kulör, visade det sig. Jag blev tvungen att måla om dem igen. Men sen blev det som jag tänkt mig. Det lilla plåtskåpet har flyttat till köket. Det hade inte riktigt funnit sin plats hittills, utan burits runt från gästrummet via matrummet för att landa här. Placeringen känns helt rätt nu, det saknades nånting mot väggen under smideshyllan. Jag får lite mer förvaringsutrymme på köpet. Ett enkelt halvbord, eller månbord, från Ikea under fönstret i matrummet. Jag har tittat på äldre sådana bord en tid, men de har nästan aldrig någon hylla under. Jag vill ha en diskret plats för "le Livebox" med internet från Orange. Sån här vardagsteknik är sällan speciellt snygg. Det blev en trivsam liten hörna med lampa och fåtölj där vi slår oss ner förvånansvärt ofta.  I våras köpte jag ett litet skåp på Brocante du Taureau i Beziers. Det var fixat

Utekök.

Bild
Det är mysigt att grilla och gott blir det. Hemma i ångermanländska skogen har vi en kolgrill och det är bara att brassa på utan att oroa sig över några grannar och eventuell rök i deras halsar. På Vita Ängelns terass är grilllning inte lika okomplicerat eftersom vi befinner oss mitt i bykärnan med många boende runt omkring. Därför har vi införskaffat en gasolgrill som inte osar och ryker så våldsamt. Dessutom har en liten bänk med vask kommit på plats. Vatten och avlopp fanns redan här på terassen. Det är ju så himla långt till köket inne, minst två meter...  

Lika men ändå inte.

Bild
Jag måste bara visa upp dessa helknasiga brickor. De är fyndade på olika loppisar med ett par års mellanrum. Tänk att någon (designer??) har suttit och klurat ut vilket motiv det ska vara. Och tänkt att det skulle vara samma motiv, men ändå inte. När man börjar detaljstudera de olika delarna i bilden ser man att det är samma saker som återkommer. Till vänster en korg med baguetter och lite grönt. Sedan blombukett. Fruktfat, ägg, flaskor och glas. Allt placerat på samma sätt, men detaljerna skiljer sig åt. Det enda som bryter mönstret lite är väl cigarettpaketet på en askkopp på den nedre brickan. På den övre är det en skål med bär istället.  Jag undrar hur många sådana här brickor som tillverkades? Jag vill ha dem ALLA!

Jie-Keramik.

Bild
Dessa keramiktavlor måtte väl varenda kotte känna igen! Högst troligt är väl också att någon av Er, kära läsare, har en och annan i sin ägo. Jag ser dem mycket ofta alla fall, till exempel under mina hembesök i jobbet. De är inte så särskilt vackra, där de hänger. Men designen, motiven och färgsättningen gör att det inte går att ta miste: väggreliefer, 1970-tal, från det gamla ärevördiga företaget Jie-Keramik. De där borde jag enkelt kunna samla på mig för noll och intet, tänkte jag lite naivt. De kan ju inte ha något värde, fullständigt urmodiga som de är. Men så lätt var det inte. Och inte helt gratis heller, även om de flesta inte betingar några tresiffriga belopp precis. Tavlorna ovan har jag köpt under vinterns lopp. Jag har valt ut motiv med de djupaste relieferna. Varför? Tänk er dem i grupp, vitmålade, på en putsad, vitmålad och fransk vägg. Det kan nog bli riktigt bra!

Uppskruvat.

Bild
Skruvdragaren har fått jobba en del under påskveckan i Vita Ängeln. Jag har alltid lite blandade känslor när det gäller att borra brutala hål i vackra orörda väggar, men måste man, så måste man. Inreda alltså.  Min egentillverkade makraméampel. Belysning i trappan till andra våningen har äntligen kommit på plats. Den trista sladden med vidhängande glödlampa som hängt här i några år har ersatts av en något mer genomtänkt armatur. Och så en dramatisk makramébonad. Köpt i butik denna gång. Vägglampan som jag ropade in på Tradera i vintras. Jag tycker verkligen den är jättefin där den hänger och kastar ljusreflexer på väggen. Ingen bra bild, men jag fyndade 70-talsfåglarna på rad, från Jie Keramik, på Tradera. Bara för att färgerna är exakt (!) samma som i väggtextilen. Och för att de är så gulliga.

Ljust och vackert.

Bild
Den slitna frasen i rubriken måste jag bara använda nu! För det säger allt om hur terassen blev. Klinkers, grått i olika nyanser lagt på skrå, gör att ytan känns mycket större och luftigare. Dessutom är väggarna nymålade. Påskveckan i Vita Ängeln bjöd på varmt och soligt väder, så vi kunde tillbringa mycket tid där ute. Underbart!

Hyllvärmare.

Bild
Jag gillar inte när saker ligger oanvända. Att ha en massa prylar som bara är hyllvärmare är för mig ett riktigt energitjuveri. Vissa grejer kan ju ha affektionsvärde kan man tycka, men det begreppet är faktiskt inte särskilt intressant för mig. Jag känner att det är mycket få saker som är kopplade till något speciellt viktigt minne och måste sparas av den anledningen. Varför nu denna utgjutelse? Jo, jag har en trave kökshanddukar i mitt linneförråd. Som inte används - mer än kanske de översta sex. Bland annat låg där sex stycken helvita linnehanddukar efter mamma, med hennes monogram broderat. Dem ville jag göra något roligt av.  Det blev en stor duk. Precis min stil, lite pyssel och fix och vips ett helt nytt uttryck. Kul. Och medan ångan ändå är uppe tänker jag dekorera denna duk också. Det är hemvävt linne med en hålsömsbård. Vacker men svårplacerad, så den ligger oanvänd. Det skadar nog inte med ett litet svartvitrutigt band!