Akustik-panik.

Det finns en klar nackdel med gamla sydfranska stenhus, såsom Vita Ängeln. Nämligen det faktum att huset enbart består av hårda material såsom kakel, klinker, puts och sten. Min tinnitus protesterar vilt eftersom akustiken i rummen blir så "hård". Alla ljud förstoras, och låter extra slamrigt mot min stackars pinade vänstertrumhinna. Här gäller det att anlägga moteld. In med mjuka material i form av textilier och trä!

I de fönster det är möjligt hänger jag gardiner. Jag har även ett par vackra textilier som jag satt upp på väggen, som stora bonader. Mer om det i ett senare inlägg.

Kökets nuvarande bänkskivor i en plastaktig träimitation ska vi byta ut till massivt trä. Jag tror ljuden absorberas bättre då, och blir mer dämpade. Ser framför mig ekskivor med lite rustikt utseende, som skulle kontrastera fint mot metrokaklet. Jag kommer dessutom faktiskt att ta bort porslinshon, den är opraktisk, ömtålig och "slammermässigt" en katastrof! Det blir en rostfri diskbänk istället.

Min bänkskiva. Inte är särskilt inspirierande, eller hur? Nej, så här skulle det vara istället: 

Inspirationsbilder.

Sedan måste det till fler mattor på golven. Jag har shoppat runt lite och kommit fram till att en tre meter lång plastmatta ska in i köket. Både Horredsmattan och Papppelina har sådant som jag gillar, både design- och färgmässigt. Det blev till slut en matta från Pappelina, eftersom jag vet att de är lite tjockare och mjukare i materialet, och därmed troligen fungerar bättre som ljudabsorbent. Till sommaren kommer den att ligga på sin plats på köksgolvet!

Mattan Molly i färgställningen Forest.