Nu kan julen komma!

Skinka - check! Älgköttbullar -check! Julgran - check! Ett varv med dammsugaren - check! Ett varv på ICA Maxi - check! Nu är jag klar, nu kan julen komma.
Själv ska jag jobba.
Imorgon bitti går jag ut hårt, sedan ökar jag under veckans lopp. 6 arbetspass på 7 dagar. Ledig juldagen, jippiii!
Nejdå, jag gnäller inte utan är inställd på det och har anpassat förberedelserna därefter.


 Vi fick lite julesnö i alla fall. Härligt, det blir så mycket ljusare på en gång.


Mina gamla julgransljus. Vackra med de hela lamporna och praktiska då de går att vinkla så de står rakt på grenen.
 Ärvda prydnader, så fina små bilder på dem.


 Jag har samlat idogt och har nu en hel drös med sådana här kottar. De ska upp i granen allihop!


Purken tomtegubbe...

Kommentarer

  1. Gunhild23 december 2014 kl. 00:14

    Vilka fina bilder, de får mig att minnas barndomsjular. Alla skärvor som blev när vi av misstag kom åt en julgranskula.Vi har fått ärva lite gamla julgranspynt men de kommer inte upp i år för vi har ingen gran, kanske nästa år. God "jobbar" Jul.

    SvaraRadera
  2. Å23 december 2014 kl. 19:24

    Fina galna julprydnader! Den sure tomtegubbens uppsyn är verkligen skrämmande! ��

    SvaraRadera
  3. Doris23 december 2014 kl. 19:34

    Han är ganska söt ändå....

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Jie-Keramik.

Bild
Dessa keramiktavlor måtte väl varenda kotte känna igen! Högst troligt är väl också att någon av Er, kära läsare, har en och annan i sin ägo. Jag ser dem mycket ofta alla fall, till exempel under mina hembesök i jobbet. De är inte så särskilt vackra, där de hänger. Men designen, motiven och färgsättningen gör att det inte går att ta miste: väggreliefer, 1970-tal, från det gamla ärevördiga företaget Jie-Keramik. De där borde jag enkelt kunna samla på mig för noll och intet, tänkte jag lite naivt. De kan ju inte ha något värde, fullständigt urmodiga som de är. Men så lätt var det inte. Och inte helt gratis heller, även om de flesta inte betingar några tresiffriga belopp precis. Tavlorna ovan har jag köpt under vinterns lopp. Jag har valt ut motiv med de djupaste relieferna. Varför? Tänk er dem i grupp, vitmålade, på en putsad, vitmålad och fransk vägg. Det kan nog bli riktigt bra!
Läs mer

Husqvarna N:o 426

Bild
Hur skulle jag klara mig utan vedspisen? Den är verkligen en fantastisk tillgång här i vårt gamla hus. Strömavbrott, värme, matlagning och mys: allt klarar den! När vi köpte fastigheten fanns redan en så kallad smalspis här. En liten pytte med två kokplattor och låg verkningsgrad. Så kan man ju inte ha det när man bor i en gammal  kôrsbönning  ute på bonnvischan. Så den byttes raskt ut mot denna trotjänare, Husqvarna 426. Eftersom spisen är emaljerad och inte så snirklig är den troligen från 1930-talet. Vi har nyligen köpt en spisfläkt för att sprida värmen ut i de andra rummen. När den blir varm startar en liten elmotor som driver fläktbladen. Den fungerar utmärkt och jag kommer att avveckla takfläkt-hatobjektet snarast. Istället kommer min gamla PH 4 upp. Det blir mycket bättre! Jag lagar alltid mat på Husqvarnan, när den ändå är varm. Eller kokar kaffe. Ugnen är inte lätt att klura ut. Den blir superhet och värmen är ojämn så man måste alltid tänka på att vända på plåten i
Läs mer

Vägs ände.

Bild
Vi har tillbringat hösten i Vita Ängeln. Gjort utflykter. Levt vardagsliv. Småfixat i huset.  Nu tycker jag att Ängeln får klara sig i nuvarande skick ett tag. Det mesta är renoverat, det återstår mest bara löpande underhåll såsom fönstermålning (förutom garaget, men det är en annan historia). Inte mycket att skriva hem och berätta om. Renovering och målning av fönsterluckorna fortsätter såklart. Nu är det bara två par luckor kvar, men de är också de mest komplicerade att få i skick. En hel del snickeriarbete måste till. Ett lite större arbete vi äntligen tog itu med var altandörrarna. De fick sig en ordentlig genomgång med nytt virke istället för murket, reparation av kittfalser och ny färg. Det blev så bra och behövde verkligen göras.   Före och efter. September och oktober månader har varit torra och varma i Languedoc. Vi har gjort utflykter med plåtisen. Äntligen har jag fått se svarta tjurar, vita hästar och rosa flamingos. Var någonstans? Jo i Camargue! Vi hade några härliga daga
Läs mer